Hoppa till innehåll
Bomber & Granater, Kungar & Spioner, Ett bombsäkert besöksmål för hela familjen

Historien bakom anläggningarna på Hemsön

Från slutet av 1800-talet fanns tankar på behovet av en fästning vid den djupa mynningsviken till Ångermanälven som stöd för flottans rörelser i dessa vatten. 1914 års försvarsbeslut innebar ett anläggande av Hemsö fästning samt uppsättande av Hemsö kustartillerikår. Detta gjordes med tanke på att skydda det ekonomiskt och militärt viktiga inloppet till Ångermanälven. En örlogsdepå skulle finnas i Ådalen och en docka byggdes i Gustafsvik. Först under 1920-talet började planerna förverkligas.
1916 påbörjas befästningsarbetena på Hemsön. Arbetet på batteri Dalom på den norra delen av Hemsön fortsatte och batteriet var färdigbyggt 1922. Batteriet som var nedsprängt i berg bestod av två 15 cm kanoner och två strålkastare. Avvecklingen av detta batteri påbörjades när batteriet på Storråberget uppfördes.

1925 års försvarsbeslut innebar att Hemsö fästning blev lagd i materialreserven liksom örlogsdepån.

Vid andra världskrigets utbrott 1939 påbörjades en upprustning och 1942 års försvarsbeslut innebar betydande förstärkningar av kustförsvaret. 1939 får Hemsö fästning åter bemanning främst från Vaxholm. Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle Hemsö fästning utvecklas till Sveriges största fästning någonsin. Beslutet innebar även en förstärkning av kustartilleriet vid de norrländska hamnarna och åtskilliga minlinjer tillkom i farvattnen vid Ångermanälvens utlopp.

Hotbilden under kalla kriget medförde också en kraftig utbyggnad av försvaret utefter Norrlandskusten med moderna anläggningar i berg som påbörjades i början av 1950-talet.
Åren 1953-1957 uppfördes batteriet vid Storråberget och mellan åren 1961-1963 byggdes det lätta batteriet på Havstoudd. Åren 1967-1968 byggdes sedan mätstationen på Kläffsön.

Gustavsviks Örlogsdepå
Idag kallat Gustavsviks varv. Vid Ångermanälvens utlopp med de naturgeografiska förutsättningar som finns här med flera utlopp till öppet vatten, det omkringliggande kuperade och på så vis skyddande landskapet, de djupa vattennivåerna och de i jämförelse gynnsamma isförhållandena var tillsammans med närheten till Norra stambanan och tillgången till förnödenheter avgörande för valet av plats för anläggningens uppförande. Örlogsdepån behövdes då man såg en risk i att en fientlig flotta skulle kunna stänga av hela Bottniska viken och på så sätt ohotat kunna använda Bottniska viken som invasionsområde från Finland, under tiden för anläggandet en del av Ryssland. Gustavsviks örlogsdepå anlades under åren 1916- 1922 i flottans regi men det var redan i planeringsstadiet bestämt att området i fredstid skulle utarrenderas och nyttjas för civil varvsverksamhet vilket det också har gjorts sedan dess.
Gustavsviks Örlogsdepå var också väl skyddad av Hemsö fästning.

Torrdockan används fortfarande.